Samiska museer i Sápmi

Nordiska Samerådet tillsatte år 1976 en museikommitté med representanter för Sverige, Norge och Finland. Kommittén arbetade fram ett antal kriterier för samiska museer. Avsikten var att, med hjälp av dessa kriterier, klart kunna skilja samiska museer från museer med samiska samlingar.

Ett samiskt museum ska enligt kommittén:

  • ha en samisk majoritet i styrelsen,
  • administrativ och professionell ledning ska utföras av samer,
  • samisk kultur ska vara huvudsaken i museets verksamhet,
  • museets policy ska vara utformad med respekt för samisk tradition,
  • verksamheten ska spegla samiska värderingar,
  • museet ska vara lokaliserat till samiskt kärnområde.

Samerådets museikommitté ansåg även att ett huvudmuseum för den samiska kulturen skulle inrättas i varje land med en samisk befolkning. Ett huvudmuseum skulle ha ett övergripande ansvar för den vetenskapliga och fackliga utvecklingen inom samiskt museiväsen och vara en samordnande instans mot andra museer.

Det första samiska museet öppnades i Karasjok i Norge 1976. Efter det har det i Norge inrättats ett flertal samiska museer och kulturcentrum. Alla samiska museer i Norge är organiserade under det norska sametinget.

Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk har ett nationellt uppdrag att vara huvudmuseum i Sverige för samisk kultur, specialmuseum för fjällkedjans natur och kultur samt driva ett informationscentrum för fjällturismen. Museet invigdes 1989 och drivs som en stiftelse av svenska staten, Region Norrbotten, Jokkmokks kommun, Svenska Samernas Riksförbund, Riksorganisationen Same Ätnam.

Sametinget vill utses till huvudman för samiskt arkivmaterial

Institutet för språk och folkminnen och Sametinget fick i uppdrag av regeringen 2018 att se över behovet av att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och de samiska språken. Organisationerna konstaterar i en rapport 2019 att deras uppfattningar kring såväl lägesbedömningen som förslag till åtgärder skiljer sig väsentligen.

Sametinget anser att avsaknaden av en ansvarig huvudman för samiskt arkivmaterial är ett grundläggande problem för det samiska kulturarvet. Trots att Sametinget är förvaltningsmyndighet för samisk kultur förvaltas samisk kultur, samiskt kulturarv och kulturmiljöer av flera andra svenska myndigheter. Sametinget vill som företrädare för urfolket samerna stärka samernas självbestämmande genom att förvalta det samiska kulturarvet. Sametinget får därmed det samlade förvaltningsansvaret för samiska arkivsamlingar.

Samiska institutioner, som har upparbetade arkiv, såsom Ájtte museum ska tillföras resurser för ändamålet. Samiska institutioner som Gaaltjie och andra framtida samiska informationscentra, kan fungera som noder till ett samiskt arkiv och inneha regionalt material i form av originalhandlingar eller digitala kopior. Även andra regionala institutioner kan ha samma funktion för att stärka den regionala samiska kulturen. Både Finland och Norge har arkiv med motsvarande funktion.

Sametinget föreslår att regeringen ger Sametinget i uppgift att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta samt sprida kunskap och material om det samiska språket samt samiska dialekter, folkminnen, folkmusik och namn i Sverige. Detta bör förtydligas i Sametingets instruktion.

Sametinget föreslår också att regeringen ger Sametinget i uppdrag att i en ny utredning föreslå hur det statliga ansvaret för samiska kulturarv i Sametingets regi kan organiseras och finansieras.

Läs hela rapporten här. Där hittar du även läsa vad Institutet för språk och folkminnen anser om hur förvaltningen av samiskt kulturarv ska skötas.

Bildtext: Armband och ring – kopior av offergåvor från den samiska offerplatsen Unna Saiva i Lappland. De har tidigare funnits att köpa i museibutiken på Norrbottens museum i Luleå.

9 Nov 2020