Offerplatsen ligger inom Gällivare skogssameby vid sjön Unna Saiva (Unna Sájvva), eller Lillsaivis som byn och sjön heter idag. Utgrävningarna gjordes vid två offerstenar, sejtar. Platsen är idag märkt som fornminne.
Samerna har, liksom många andra urfolk, har ett särskilt förhållningssätt till naturen. Mark och vatten betraktas som levande väsen och måste respekteras genom riter och ett varsamt liv.
En sejte är en symbol för gudomliga väsen som, enligt den samiska tron, vakar över ett områdes flora och fauna. Det kan vara en annorlunda formad sten, en klippa eller ett helt fjäll.
När man passerar en sejte med sin renhjord lämnar man offer i form av renhorn och ben, mynt eller något annat värdeföremål. Vid sejten offrar man en del av sitt jaktbyte eller fiskfångst för att få en lyckosam jakt eller fångst i framtiden, men också föremål för att bota sjukdomar, för att hålla sig väl med döda anhöriga, för hälsa och välgång i livet.
Traditionen kring sejtar tycks ha levat kvar längst i norra Sápmi.
Sommartid går det att ta sig till platsen med båt. Vintertid tar man sig fram på isen.
