Sida 2
Boken finns på 60 bibliotek i Sverige
28 Dec 2021
Boken om den samiska offerplatsen Unna Saiva finns på drygt 60 bibliotek, varav fem universitetsbibliotek, runt om i landet. Det känns positivt.
Vill du låna boken? Här hittar du en förteckning över bibliotek från norr till söder.
Om ditt bibliotek inte har boken, be dem ordna ett fjärrlån. Det kostar inget.
Unna Saiva-boken får betyg 5 av 5
15 Dec 2021
"Det har blivit en vacker, lågmäld och sparsmakad bok med ett fantastiskt bildmaterial. De korta informativa texterna fungerar lika bra för både museianställda, arkeologer och andra ämnesexperter som för den allmänt intresserade läsaren. Helhetsbetyg: 5".
Det skriver BTJ i en recension av boken Unna Saiva – en skändad samisk offerplats. Det kommer en längre recension i BTJ-häfte 2/2022.
BTJ-häftet är ett verktyg för biblioteken för att välja vilka böcker de ska köpa in. Där presenteras ett urval av den totala bokutgivningen med recesioner eller redaktionella beskrivningar, helhetsbetyg samt omslagsbild. Recensionerna skrivs av 700 lektörer runt om i landet.
Populär Historia: Stulna offergåvor åter till Sápmi?
3 Dec 2021
”En samisk offerplats plundrades 1915. Nu ställs det krav på återförande av föremålen".
Kravet på återbördande har stöd i FN:s urfolksdeklaration, godkänd av Sverige 2007. Där slås fast att urfolk har rätt till användning av och makt över sina ceremoniella föremål. Gällivare kommun, dit Unna Saiva hör, utreder nu om man kan ta emot och visa upp de rika offergåvorna på Gällivare museum”.
Det skriver frilansjournalisten Anna Larsdotter i Populär Historia 13/21. Läs hela artikeln här.
Nordiska museet tar initiativ till dialog om samiska samlingar
3 Dec 2021
Nordiska museet i Stockholm förvaltar en av världens största museisamlingar av föremål och arkivhandlingar om samisk kultur och historia. Nu tar museet initiativ till en bred dialog om dessa samlingars framtid.
Nordiska museet har samlat mer än 8 000 kulturhistoriska föremål som relaterar till samisk kultur och historia. Därtill kommer omfattande arkivhandlingar och historiska fotografier. Museets kommande basutställning om Norden under de senaste 500 åren, med planerad öppning 2023, kommer att berätta om samisk historia och kultur.
Nordiska museets utredning påbörjas 2022. Den ska göras i ett nära samarbete med Ájtte-museet i Jokkmokk och i en bred dialog med en rad olika intressenter. Centralt för utredningen blir diskussioner om hur samlingarna bäst ska förvaltas i framtiden och hur de bäst kan användas för att berätta om samisk historia och kultur.
”Jag är glad över att vi kan konkretisera arbetet med de samiska samlingarnas framtid. Vi har ambitionen att göra detta på ett genomarbetat och långsiktigt sätt och i dialog med företrädare för det samiska samhället och betydelsefulla intressenter”, säger Sanne Houby-Nielsen, arkeolog och chef för Stiftelsen Nordiska museet.
Det pågår en internationell debatt om urfolks rättigheter till kultur och kulturarv, som ofta handlar om återförande av kulturarv som har samlats in i äldre tider. I Norge och Finland har på senare tid samiska samlingar i nationella museer i Oslo och Helsingfors överförts till institutioner i Sápmi. I Sverige är sedan början av 1980-talet Ájtte huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige och Nordiska museet har därför som ett första steg lyft utredningen med ledningen för Ájtte.
”Vi ser fram emot att vara delaktig i utredningen där vi bland annat kan lyfta in ett samiskt perspektiv samt anknyta till samisk samtidshistoria”, säger Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef vid Ájtte.
Amnesty Sápmi välkomnar initiativet, inte minst när det gäller samernas rätt till ceremoniella föremål, såsom ceremonitrummor, sejtar och offergåvor. Det poängteras i FN:s urfolksdeklaration, men har ännu inte något genomslag i Sverige, trots att det har gått 14 år sedan urfolksdeklarationen antogs i FN och accepterades av Sverige.
FN:s urfolksdeklaration
Vi bekräftar och erkänner betydelsen av urfolkens religiösa och kulturella platser och av att ge tillgång till och återföra deras ceremoniella föremål och mänskliga kvarlevor i enlighet med målen i FN:s Deklaration om urfolkens rättigheter.
Vi förbinder oss att, tillsammans med berörda urfolk, utveckla rättvisa, öppna och effektiva mekanismer för tillgång till och återföring av ceremoniella föremål och mänskliga kvarlevor på nationell och internationell nivå.
Bilder: Samisk ceremonitrumma. Emottaget såsom deposition af Kungliga Vetenskapsakademien genom professor Fredrik Adam Smitt i juni 1874. Foto: Jan Gustavsson, Ájtte museum/Nordiska museet
Riksdagsledamöter med fokus på heliga samiska föremål
14 Nov 2021
Under den allmänna motionstiden i höst skrev 40 riksdagsledamöter från fem partier motioner om återbördande av heliga föremål till det samiska folket. Det är riksdagsledamöter från Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet. Det är en klar förbättring jämfört med förra året då tre partier lyfte frågan om heliga föremål.
I motionerna lyfter de även fram vikten av repatriering, alltså begravning av samiska kvarlevor som finns på museer runt om i landet. Om dessa politiker verkligen menar det de skriver, så borde det gå att få en majoritet i riksdagen för att påskynda och finansiera arbetet begravning av samiska kvarlevor och ett återbördande av ceremoniella föremål, vilket ligger i linje med FN:s urfolksdeklaration.
Vänsterpartiet
Åtta riksdagsledamöter från Vänsterpartiet lämnade in en partimotion (2021/22:3196) där de bland annat skriver: ”Krav på återförande (repatriering) av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och sina förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och statsmakterna. Vänsterpartiet satsar i höstbudgeten (2021/22:V700) på möjligheter för de olika ansvariga institutionerna att ta emot samiska föremål och kvarlevor. Resurserna kan t.ex. användas till att skapa magasin, konservering, gravsättning eller andra kostnader som återförandet kan innebära. Vänsterpartiet anslår 5 miljoner kronor per år till syftet”. Motionen är undertecknad av partiledare Nooshi Dadgostar samt Hanna Gunnarsson, Tony Haddou, Maj Karlsson, Karin Rågsjö, Håkan Svenneling, Vasiliki Tsouplaki och Jessica Wetterling.
I ytterligare en partimotion (2021/22:2601) skriver Vänsterpartiet under rubriken ”Repatriering av samiska kvarlevor och heliga föremål”: ”Vänsterpartiet vill se ett mer intensifierat arbete från statens sida när det gäller repatrieringen. Vi avsätter därför medel för detta syfte i vår budgetmotion för 2022”. Motionen är undertecknad av partiledare Nooshi Dadgostar samt Hanna Gunnarsson, Tony Haddou, Maj Karlsson, Karin Rågsjö, Håkan Svenneling, Mia Sydow Mölleby och Jessica Wetterling.
Centerpartiet
Nio riksdagsledamöter från Centerpartiet skriver i en kommittémotion (2021/22:3217) bland annat: ”Repatriering är en process för återbördande av föremål eller kvarlevor till deras ursprungliga eller rättmätiga platser. Begreppet inrymmer också ett försoningsarbete; att göra upp med ett smärtsamt förflutet och återskapa förtroendet mellan den som tog och den som blev drabbad. Centerpartiet anser att det är angeläget att staten skyndsamt säkerställer regelverk och finansiering för ett fortsatt återbördande av samiska kvarlevor och kulturföremål. Motionen är undertecknad av förste vice partiledare Linda Modig samt Malin Björk, Jonny Cato, Johan Hedin, Martina Johansson, Ola Johansson Per Schöldberg, Lars Thomsson och Helena Vilhelmsson.
Liberalerna
Åtta riksdagsledamöter från Liberalerna har lämnat in en kommittémotion (2021/22:4003) där de skriver bland annat: ”I FN:s urfolksdeklaration slås fast (artikel 12) att urfolk har rätt till användning av och makt över sina ceremoniella föremål, samt att urfolk har rätt till repatriering av sina förfäders mänskliga kvarlevor. Liberalerna anser att det är hög tid att arbetet med återbördande av samiska kvarlevor och samiska ceremoniella föremål, ges en hög prioritet. Det juridiska, praktiska och ekonomiska förutsättningar måste redas ut och en plan för arbetet tas fram”. Motionen är undertecknad av Christer Nylander, ordförande för riksdagens kulturutskott samt Gulan Avci, Nina Lundström, Maria Nilsson, Lina Nordquist, Johan Pehrson, Mats Persson och Allan Widman.
Moderaterna
Sju riksdagsledamöter från Moderaterna skriver i en kommittémotion (2021/22:3369) bland annat: ”Samerna har länge krävt att mänskliga kvarlevor och heliga ceremoniella föremål som finns i statliga samlingar ska återlämnas. Moderaterna anser att det är viktigt att staten skyndar på återlämnandet av samiska kvarlevor och ceremoniella föremål, då detta är en viktig del i försoningsarbetet med det samiska folket och att svenska staten tar ett större ansvar för dessa processer, både rättsligt, administrativt och finansiellt. Motionen är undertecknad av Viktor Wärnick, andre vice ordförande i riksdagens kulturutskott samt Annicka Engblom, Marie-Louise Hänel Sandström, Ulrika Jörgensen, Magnus Stuart, John Weinerhall och Ann-Britt Åsebol.
Sju riksdagsledamöter från Moderaterna argumenterar på samma sätt i en kommittémotion (2021/22:3793) som handlar om Moderaternas minoritetspolitik. Den motionen är undertecknad av Karin Enström, ordförande för konstitutionsutskottet, samt Ida Drougge, Annicka Engblom, Lars Jilmstad, Ulrika Karlsson och Erik Ottosson.
Miljöpartiet
Två riksdagsledamöter från Miljöpartiet har lämnat in en enskild motion (2021/22:4109) där de bland annat skriver: ”Samiska kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar och på museer runt om i landet. Processen för återbegravning och repatriering är komplicerad och kostsam. Det stora problemet med såväl repatriering av samiska kvarlevor som samiska föremål är ekonomiska resurser. Det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det staten har tagit ifrån dem under villkor vi aldrig skulle acceptera idag. Det behöver göras möjligt för även mindre museer att kunna ta emot och tillgängliggöra samiska föremål för en bredare allmänhet. Mänskliga kvarlevor som finns på svenska museer ska kunna hanteras av osteologer för att möjliggöra identifiering av ursprung för eventuell återbegravning”. Motionen är inlämnad av partiets samepolitiska talesperson Camilla Hansén och Anna Sibinska.
Om du vill läsa motionerna i sin helhet finns de på riksdagens webbplats.
Fjärde världen: Kulturarv och samiska rättigheter
9 Nov 2021
Stellan Beckman, som driver Fjärde världen-podden, samtalar med Kerstin Andersson om samiskt kulturarv och samiska rättigheter.
Vi började samtala om den samiska offerplatsen Unna Saiva som skändades 1915, att Sverige är sämst i klassen när det gäller återbördande av samiska föremål och att Norge och Finland är långt före.
Kerstin nämnde att hennes farbror Sören, 91 år, känner till en offerplats som inte har skändats. Den ska förbli hemlig – för alltid.
Vi diskuterade Amnesty Sápmis engagemang för begravning (repatriering) av samiska kvarlevor – just nu med fokus på kvarlevor som finns i Lund och Uppsala. Nyligen har Arjeplogs sameförening begärt återbegravning av kvarlevor som finns på dessa museer.
Kerstin riktade kritik mot regeringen. De behöver ger direktiv till statliga museer om att de ska ta initiativ till begravning av samiska kvarlevor. Regeringen behöver också finansiera den osteologiska kompetens som krävs för att bringa ordning på kvarlevorna. Det kommer att kosta pengar, men det är statens ansvar. Dessutom behöver regeringen gå Sametinget och Svenska kyrkan tillmötes när det gäller ändringar i två lagar för att underlätta begravning.
Vi pratade om Världskulturmuseet som nu överlämnar ägarskapet av föremål till Ájtte-museet i Jokkmokk. Och Skogsmuseet i Lycksele, som planerar att byta namn till Same- och skogsmuseum och som borde få överta ägarskapet av den ceremonitrumma som de har fått låna från ett museum i Stockholm.
Kerstin framförde kritik mot att regeringen inte uppmärksammar att det i år är 100 år sedan en enig riksdag fattade beslut om att inrätta världens första statligt finansierade rasbiologiska institut och att det nästa år är 100 år sedan de öppnade. Varför har inte myndigheten Forum för levande historia i uppdrag att informera om Sveriges övergrepp mot samerna? Det är inte bara samernas historia, det är en del av berättelsen om Sverige.
Vi hann också diskutera markexploateringar i Sápmi, böcker om skogssamiskt liv och Kerstins kommande bokprojekt som handlar om just det – skogssamiskt liv i Gällivare skogssameby.
Kerstin tackade för det varma stödet från det samiska samhället, som hon har fått när det gäller kravet på ett återbördande av offergåvorna från Unna Saiva. Tre samiska organisationer – Riksorganisationen Same Ätnam, Silbonah Sámesijdda, Svenska Samernas Riksförbund – har under deras årsmöten/landsmöten 2021 gjort stöduttalanden.
Programmet är en halvtimme. Lyssna gärna!
Samefolket: Föremålen ska åter till Unna Sájvva
28 Sep 2021
"Den 9 augusti 1915 tar arkeologen Gustaf Hallström lycklig det första spadtaget i den samiska offerplatsen vid sjön Unna Sájvva, 75 kilometer norr om Boden. Offerplatsen töms på 600 föremål och 156 kilo ben och horn.
Kerstin Andersson från Lillsaivis har känt till offerplatsen sedan barnsben. I augusti gav hon ut en bok som bygger på Hallströms tidningsartiklar och korrespondens. Nu ställs också krav på repatriering".
"Man har kommit mycket längre i Norge och Finland. Sverige är sämst i klassen, konstaterar Kerstin Andersson. Även SSR, Same Ätnam och Silbonah Sámesijdda har ställt sig bakom kraven på repatriering av de plundrade föremålen".
Det skriver Tor L Tuorda i tidningen Samefolket. Hela artikeln finns att läsa på tidningens webbsida.
Astra Historia – samtal om offerplatsen
26 Aug 2021
Två skribenter, som medverkade i tidskriften Astras historiska specialnummer, samtalar med chefredaktör Elliot Lundegård om deras texter, skrivande och aktivism.
Kerstin Andersson berättar om sin text "Unna Saiva – en skändad samisk offerplats", vilken behandlar det faktum att så många samiska föremål stulits av arkeologer och fortfarande förvaras på Historiska museet i Stockholm. Kerstin Andersson är en av de samer som kämpar för att få tillbaka de föremål som försvann när offerplatsen Unna Saiva plundrades 1915.
Skribenten och konstnären Emma Göransson arbetar med sitt samiska arv i sin konst och samtalar om sin novell "Astrid". Även Emmas text berör samiska offerritualer och relationen till naturen som helig och levande, samt hur detta bemötts av det svenska majoritetssamhället. Men här får vi ta del av dessa teman genom fiktionens lins.
Här kan du lyssna på samtalet, som spelades in under ett direktsänt onlinemöte i maj, men som pulbicerades som podd den 26 augusti:
Länk till podden finns även här.
Stöd från Silbonah Sámesijdda
23 Aug 2021
Silbonah Sámesijdda uttalar på ordinarie årsmöte den 22 augusti 2021 följande:
Årsmötet ger härmed vårt fulla stöd till att den samlade viljan från enskilda samer, samiska organisationer och institutioner respekteras fullt ut.
Offergåvorna från den samiska offerplatsen Unna Saiva belägen inom det område som idag benämns för Gällivare kommun, likväl som från andra offerplatser, skall återbördas till det samiska folkets kontroll och omvårdnad. Detta skall ske genom att avtal inrättas med Sametinget och att föremålen därefter förvaras på ett museum beläget i norra delen av Sápmi.
Offergåvorna har blivit bortförda i strid med samernas samlade vilja och förvaras utan stöd av internationell lagstiftning. Det åligger därför den svenska staten att lägga förhållandena till rätta och utan dröjsmål tillse att den samiska rätten till offergåvorna respekteras.
Uttalandet var enhälligt.
Jokkmokk den 22 augusti 2021
SVT sänder från offerplatsen
9 Aug 2021
För drygt hundra år sedan grävde arkeologen Gustaf Hallström upp 600 föremål och drygt 150 kilo djurben från den heliga platsen i Gällivare kommun. Nu har en ny bok lanserats om den samiska offerplatsen Unna Sájvva, rapporterar Sameradion & SVT Sápmi.
De senaste månaderna har Kerstin Andersson, med rötter i området, arbetat med en bok som nu har publicerats.
– Allmänheten ska känna till och se alla vackra föremål som i dag ligger i lager. Jag vill att boken ska påverka beslutsfattare, säger Kerstin Andersson, skriftens redaktör som tillsammans med ett trettiotal andra samer arbetar för att föremålen återbördas till det samiska folket och äganderätten överföras från Historiska museet till Sametinget.
I ett mejl till SVT svarar Historiska museet att alla repatrieringsärenden som gäller samiska föremål ska hanteras i dialog med samiska företrädare:
”Varje ärende är unikt och måste utredas utifrån sina egna förutsättningar. När det gäller föremålen från Unna Saiva vet vi att det finns starka önskemål om en repatriering men vi kan inte utreda frågan förrän en samlad hemställan kommit in till Statens historiska museer. I samband med det kommer vi självklart också ta ställning till det som framkommer i den nu utgivna boken”.
Sameradion besöker offerplatsen
9 Aug 2021
För drygt 100 år sedan grävde arkeologen Gustaf Hallström upp hundratals offergåvor från den heliga platsen Unna Saiva i Gällivare kommun. Nu lanseras skrift om den samiska offerplatsen.
Jörgen Heikki från Sameradion är på plats vid offerplatsen och intervjuar Kerstin Andersson, redaktör för skriften, och hennes 91-årige farbror Sören Andersson. De vill att föremålen ska återbördas till det samiska folket.
”Det var statligt finansierade tjänstemän som var på stöldturnéer i Sápmi. Nu är det statens skyldighet att betala tillbaka”, säger Kerstin Andersson.
Lyssna på inslaget här:
Sören Andersson medverkar också i en längre intervju på lulesamiska. Det sändes på Urfolksdagen den 9 augusti och exakt 106 år efter att det första spadtaget togs i den samiska offerplatsen.
Sören Andersson anser, liksom många andra, att Hallströms arkeologiska utgrävningar var rena plundringen.
”De går ju att frakta tillbaka, mycket snabbare än han fick dem till Stockholm i alla fall”.
Sara Källgarn: ”I många år har vi tigit”
8 Aug 2021
”Vi samlas idag för att uppmärksamma samisk kultur och den stulna offerskatten från Unna Saiva. I många år har vi tigit. I många år har vi förtigit. Nu verkar Gällivare kommun för att återföra Unna Saivas offerskatter till Sápmi, till Gällivare skogssamebys område. För att de hör hemma här, för att de är en del av hela historien här”.
Det är några av orden ur Sara Källgarns tal på den samiska kulturdagen på hembygdsområdet i Gällivare den 8 augusti. Sara Källgarn är förvaltningschef på Gällivare kommun. Läs hela talet nedan.
Vi samlas idag för att uppmärksamma samisk kultur och den stulna offerskatten från Unna Saiva.
Det handlar om tillhörighet, om identitet, om synliggörande.
Vad betyder det att finnas?
Vad betyder det att räknas?
Vad betyder det att höra till?
Vad betyder det att höras?
Vad betyder det att känna sina rötter på en plats?
Vad betyder det att få rötterna uppryckta?
Vad betyder det att ha ord för platser och vanor?
Att känna sin mormors och farfars födelseplatser?
Vad betyder det att ignoreras av eller benämnas av andra?
Vad betyder det att få bli tagen på allvar?
Vad betyder det att själv sätta ord på och spegla sig i sin omvärld, sin bakgrund?
I många år har vi tigit.
I många år har vi förtigit.
I många år har vi velat framstå som det goda Sverige, världssamvetet, öppnat våra armar utåt, men stängt blicken inåt.
Men vi börjar våga tala nu, vi måste börja våga se.
Se på marken.
Se på varandra.
Se på historien och nutiden.
Gjort kan inte göras ogjort.
Men vi kan se med klara ögon och göra om.
Idag möts vi, samtalen sorlar, språken, erfarenheterna blandas.
Under pandemin har vi längtat.
Som under 100 år av tystnad.
Nu vill vi mötas, nu vill vi både minnas och blicka framåt.
Gällivare kommun är förvaltningskommun för att vårda inkluderingen av Europas enda urfolk och därmed för en del av avkoloniseringen av Sapmi.
Vi verkar för att återföra Unna Saivas offerskatter till Sápmi, till Gällivare skogssamebys område.
För att de hör hemma här,
för att de är en del av hela historien här,
för att de ska vara en del av framtiden här,
där vi hör hemma,
där vi kan möta varandras blickar.
Jag hoppas att vi samlas här igen snart, stolta över gemensamma arv, lärdomar och att Unna Saivas skatt fått komma hem.
Sara Källgarn, Gällivare, 8 augusti 2021
Ny bok: Unna Saiva – en skändad samisk offerplats
8 Aug 2021
"För 106 år sedan sattes det första spadtaget i Unna Saiva, en offerplats i min hemby. Hundratals offergåvor fördes bort till Historiska museet i Stockholm.
Samerna har aldrig lämnat ifrån sig heliga föremål frivilligt. De är stulna. Det var statligt finansierade tjänstemän förde bort föremålen. Nu är det dags att offergåvorna från Unna Saiva får flytta hem och få en värdigare placering, allra helst i Gällivare eftersom offerplatsen ligger i Gällivare kommun.
Med den här boken vill jag visa upp vårt vackra kulturarv. Jag vill skapa stolthet bland alla i Gällivare kommun för kulturskatten som har grävts ner för över tusen år sedan.
Jag vill att våra politiker ska förstå den verkliga innebörden av urfolksdeklarationen, som ger urfolket samerna rätt till alla heliga föremål (artikel 11 och 12) och tillsätta resurser för ett årterbördande till det samiska folket.
Norge gör det. Finland gör det. Sverige är tyvärr sämst i klassen.
Jag och mina släktingar hoppas att offergåvorna från Unna Saiva får gå i bräschen för ett återbördande av heliga föremål. Det enda vi begär är att staten rättar till fel som begicks för drygt hundra år sedan".
Det är i korthet mitt tal under den samiska kulturdagen i Gällivare då jag lanserade boken "Unna Saiva – en skändad samisk offerplats", säger Kerstin Andersson.
Boken finns att köpa via bokhandlare online. Bästa pris hittar du på Vulkan.
Stora festligheter i anslutning till urfolksdagen i Gällivare
6 Aug 2021
På söndag anordnas en kulturdag i Gällivare hembygdsområde, i anslutning till urfolksdag, som är på måndag den 9 augusti. De samiska byggnaderna ska återinvigas efter renovering och flera böcker ska släppas.
Kerstin Andersson är en av arrangörerna och hon säger att den här dagen är en del i hennes arbete att till Gällivare få tillbaka stulna offergåvor från offerplatsen i Unna Saiva.
– Jag ser så mycket framåt för den här dagen. Vi har ett jättespännande program. Vi kommer att ha musiker som Hans Balstedt, Anja Storelv band, Per Erik Kuoljok ska jojka och Maxida Märak ska delta, berättar Kerstin Andersson, och fortsätter:
– Vi har massor av politiker som ska hålla tal och det visar ju att de tar FN:s urfolksdeklaration på allvar och medverkar under den här urfolksdagen, säger Kerstin Andersson till Sameradion.
Riksorganisationen Same Ätnam uttalar stöd för Unna Saiva
8 Jul 2021
För 106 år sedan skändades och plundrades den samiska offerplatsen Unna Saiva. Offergåvor som hade legat på platsen i tusen år grävdes upp och fördes till Historiska museet i Stockholm. Nu driver ett antal samer frågan om ett återbördande av offergåvorna till ett museum i norra Sápmi, allra helst i Gällivare kommun eftersom offerplatsen ligger inom kommunen.
Riksorganisationen Same Ätnams landsmöte gjorde följande uttalande den 5 juni:
"Riksorganisationen Same Ätnam uttalar sitt stöd för att offergåvorna från den samiska offerplatsen Unna Saiva i Gällivare kommun ska återlämnas till det samiska folket och förvaltas genom avtal med Sametinget på ett museum i norra Sápmi. Offergåvor har förts bort mot samernas vilja av statligt avlönade tjänstemän. Därför är det statens ansvar att finansiera återbördandet och möjliggöra att föremålen kan visas för en bred allmänhet på ett museum i norra Sápmi".
En representant för Same Ätnams styrelse, Liz-Marie Nilsen, kommer att delta i en samisk kulturdag den 8 augusti i Gällivare. Då återinvigs samevistet på hembygdsområdet och en ny skrift lanseras; Unna Saiva - en skändad samisk offerplats.