Svenska samer involveras sällan i arkeologiska projekt som rör det egna kulturarvet, trots att Sverige och svenska arkeologer ställt sig bakom flera internationella policys för urfolk och kulturarv. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet.
Enligt FN:s Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, som Sverige undertecknade 2007, ska urfolk ha insyn i och inflytande över hanteringen av det egna kulturarvet. Men hur efterlevs denna policy i praktiken? Charina Knutson är doktorand i arkeologi. I sin licentiatavhandling har hon undersökt hur det uppdragsarkeologiska systemet i Sverige fungerar i relation till landets urfolk, samerna, och studerat deras medverkan i arkeologiska projekt.
”Mina resultat visar att samerna sällan blir kontaktade eller involverade i arkeologiska projekt. Arkeologerna utför ofta sitt arbete utan dialog med urfolket”, säger Charina Knutson som är doktorand vid Linnéuniversitetet.
”Nackdelarna med att göra de arkeologiska uppdragen utan samverkan med samerna är främst två: samerna känner sig överkörda och förbisedda, och arkeologerna kan gå miste om viktig information om områdets kulturhistoria”, enligt Charina Knutson.
Intervju med Charina Knutson på Forskning.se
Länk till avhandlingen: Conducting Archaeology in Swedish Sápmi – Policies, Implementations and Challenges in a Postcolonial Context.
Andra inlägg
- Minnesdag 21 oktober – svensk samepolitik får inte glömmas eller gömmas
- Gällivare kommun vill få hem samiska offergåvor från Stockholm
- Borde staten ge tillbaka föremålen till samerna?
- Hon kräver att staten återlämnar samiska heliga föremål
- Offergåvor från Gällivare skogssameby presenteras i Kanada
- Amnesty Sápmi välkomnar regler för återbördande av samiska föremål
- Minnesdag – svensk samepolitik får inte glömmas eller gömmas
- Vems är du? Om nationella minoriteter i Stockholm
- Artikel i Provins: Tema Oförsonligt
- Hundratals åhörare på Rigoletto