Nordiska museet tar initiativ till dialog om samiska samlingar

/samisk-ceremonitrumma-1874-foto-jan-gustavsson-ajtte-och-nordiska-museet.jpg

Nordiska museet i Stockholm förvaltar en av världens största museisamlingar av föremål och arkivhandlingar om samisk kultur och historia. Nu tar museet initiativ till en bred dialog om dessa samlingars framtid.

Nordiska museet har samlat mer än 8 000 kulturhistoriska föremål som relaterar till samisk kultur och historia. Därtill kommer omfattande arkivhandlingar och historiska fotografier. Museets kommande basutställning om Norden under de senaste 500 åren, med planerad öppning 2023, kommer att berätta om samisk historia och kultur.

Nordiska museets utredning påbörjas 2022. Den ska göras i ett nära samarbete med Ájtte-museet i Jokkmokk och i en bred dialog med en rad olika intressenter. Centralt för utredningen blir diskussioner om hur samlingarna bäst ska förvaltas i framtiden och hur de bäst kan användas för att berätta om samisk historia och kultur.

”Jag är glad över att vi kan konkretisera arbetet med de samiska samlingarnas framtid. Vi har ambitionen att göra detta på ett genomarbetat och långsiktigt sätt och i dialog med företrädare för det samiska samhället och betydelsefulla intressenter”, säger Sanne Houby-Nielsen, arkeolog och chef för Stiftelsen Nordiska museet.

Det pågår en internationell debatt om urfolks rättigheter till kultur och kulturarv, som ofta handlar om återförande av kulturarv som har samlats in i äldre tider. I Norge och Finland har på senare tid samiska samlingar i nationella museer i Oslo och Helsingfors överförts till institutioner i Sápmi. I Sverige är sedan början av 1980-talet Ájtte huvudmuseum för den samiska kulturen i Sverige och Nordiska museet har därför som ett första steg lyft utredningen med ledningen för Ájtte.

”Vi ser fram emot att vara delaktig i utredningen där vi bland annat kan lyfta in ett samiskt perspektiv samt anknyta till samisk samtidshistoria”, säger Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef vid Ájtte.

Amnesty Sápmi välkomnar initiativet, inte minst när det gäller samernas rätt till ceremoniella föremål, såsom ceremonitrummor, sejtar och offergåvor. Det poängteras i FN:s urfolksdeklaration, men har ännu inte något genomslag i Sverige, trots att det har gått 14 år sedan urfolksdeklarationen antogs i FN och accepterades av Sverige.

/samisk-ceremonitrumma-1874-foto-jan-gustavsson-ajtte-och-nordiska-museet-2.jpg

FN:s urfolksdeklaration

Vi bekräftar och erkänner betydelsen av urfolkens religiösa och kulturella platser och av att ge tillgång till och återföra deras ceremoniella föremål och mänskliga kvarlevor i enlighet med målen i FN:s Deklaration om urfolkens rättigheter.

Vi förbinder oss att, tillsammans med berörda urfolk, utveckla rättvisa, öppna och effektiva mekanismer för tillgång till och återföring av ceremoniella föremål och mänskliga kvarlevor på nationell och internationell nivå.

Bilder: Samisk ceremonitrumma. Emottaget såsom deposition af Kungliga Vetenskapsakademien genom professor Fredrik Adam Smitt i juni 1874. Foto: Jan Gustavsson, Ájtte museum/Nordiska museet

 

3 dec 2021