Astra Historia - samtal om offerplatsen
Två skribenter, som medverkade i tidskriften Astras historiska specialnummer, samtalar med chefredaktör Elliot Lundegård om deras texter, skrivande och aktivism.
Kerstin Andersson berättar om sin text "Unna Saiva – en skändad samisk offerplats", vilken behandlar det faktum att så många samiska föremål stulits av arkeologer och fortfarande förvaras på Historiska museet i Stockholm. Kerstin Andersson är en av de samer som kämpar för att få tillbaka de föremål som försvann när offerplatsen Unna Saiva plundrades 1915.
Skribenten och konstnären Emma Göransson arbetar med sitt samiska arv i sin konst och samtalar om sin novell "Astrid". Även Emmas text berör samiska offerritualer och relationen till naturen som helig och levande, samt hur detta bemötts av det svenska majoritetssamhället. Men här får vi ta del av dessa teman genom fiktionens lins.
Här kan du lyssna på samtalet, som spelades in i maj och publicerades 26 augusti:
Silbonah Sámesijdda 22 augusti: Stöd för återbördande
På ordinarie årsmöte gjorde Silbonah Sámesijdda ett uttalande: "Offergåvorna har blivit bortförda i strid med samernas samlade vilja och förvaras utan stöd av internationell lagstiftning. Det åligger därför den svenska staten att lägga förhållandena till rätta och utan dröjsmål tillse att den samiska rätten till offergåvorna respekteras". Läs hela uttalandet här.
Sara Källgarn 8 augusti: ”I många år har vi tigit”
”Vi samlas idag för att uppmärksamma samisk kultur och den stulna offerskatten från Unna Saiva. I många år har vi tigit. I många år har vi förtigit".
"Nu verkar Gällivare kommun för att återföra Unna Saivas offerskatter till Sápmi, till Gällivare skogssamebys område. För att de hör hemma här, för att de är en del av hela historien här”.
Det är några av orden från Sara Källgarns tal på den samiska kulturdagen på hembygdsområdet i Gällivare den 8 augusti. Sara Källgarn är förvaltningschef i Gällivare kommun. Läs hela hennes tal här.
Ny bok: Unna Saiva – en skändad samisk offerplats
"För 106 år sedan sattes det första spadtaget i Unna Saiva, en offerplats i min hemby. Hundratals offergåvor fördes bort till Historiska museet i Stockholm.
Samerna har aldrig lämnat ifrån sig heliga föremål frivilligt. De är stulna. Det var statligt finansierade tjänstemän förde bort föremålen. Nu är det dags att offergåvorna från Unna Saiva får flytta hem och få en värdigare placering, allra helst i Gällivare eftersom offerplatsen ligger i Gällivare kommun.
Med den här boken vill jag visa upp vårt vackra kulturarv. Jag vill skapa stolthet bland alla i Gällivare kommun för kulturskatten som har grävts ner för över tusen år sedan.
Jag vill att våra politiker ska förstå den verkliga innebörden av urfolksdeklarationen, som ger urfolket samerna rätt till alla heliga föremål (artikel 11 och 12) och tillsätta resurser för ett årterbördande till det samiska folket.
Norge gör det. Finland gör det. Sverige är tyvärr sämst i klassen.
Jag och mina släktingar hoppas att offergåvorna från Unna Saiva får gå i bräschen för ett återbördande av heliga föremål. Det enda vi begär är att staten rättar till fel som begicks för drygt hundra år sedan".
Det är i korthet mitt tal under den samiska kulturdagen i Gällivare då jag lanserade boken "Unna Saiva – en skändad samisk offerplats", säger Kerstin Andersson.
Intervju inför lanseringen av boken om Unna Saiva
I dagarna lanseras skrift om den samiska offerplatsen. Jörgen Heikki från Sameradion är på plats vid offerplatsen och intervjuar Kerstin Andersson, redaktör för skriften, och hennes 91-årige farbror Sören Andersson. De vill att föremålen ska återbördas till det samiska folket.
Same Ätnam: "Offergåvor har förts bort mot samernas vilja"
Svenska Samernas Riksförbund: "Statens ansvar att finansiera återbördandet"
Svenska Samernas Riksförbund (SSR) gjorde följande uttalande på landsmötet den 3 juni:
"Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte uttalar sitt stöd för de enskilda samer och Gällivare skogssameby, som kämpar för att offergåvorna från den samiska offerplatsen Unna Saiva i Gällivare kommun ska återlämnas till Sápmi. Offergåvor har förts bort mot samernas vilja av statligt avlönade tjänstemän. Därför är det statens ansvar att finansiera återbördandet och möjliggöra att föremålen kan visas för en bred allmänhet på ett museum i norra Sápmi".
Läs SSR:s nyhetsbrev här. Notisen på bilden till vänster är från tidningen Samefolket.
Samiskt kulturarv i riksdagsdebatt, 5 maj
Riksdagens kulturutskott debatterade kulturarvsfrågor den 5 maj 2021. Sex riksdagspartier lyfte frågan om återbördande av samiska heliga föremål och återbegravning av samiska kvarlevor. Det är glädjande att det finns så stor enighet i riksdagen kring statens ansvar för återlämnande och finansiering.
”Jag vill verkligen understryka att ett repatrieringsarbete, ett identifieringsarbete och ett återlämnande av både mänskliga kvarlevor och heliga föremål är ett samlat svenskt ansvar”, sa Annicka Engblom från Moderaterna.
”Det är nu dags att få ordning på detta och se till att det finns en idé om hur ett ansvarstagande för den historien ska finansieras”, sa Christer Nylander från Liberalerna.
”Från Centerpartiets sida anser i att det nu är angeläget att staten skyndsamt säkerställer regelverk och finansiering för ett fortsatt återbördande av samiska kvarlevor och kulturföremål”, sa Per Lodenius.
”Vi anser att staten måste vara mer aktiv och ha ett större engagemang i de här frågorna. Det kan inte vara så att enskilda ättlingar ska behöva driva den här processen mot staten på egen hand”, sa Jessica Wetterling från Vänsterpartiet.
”Vi kristdemokrater menar att frågan om att återföra samiska kvarlevor och föremål behöver lösas. /…/ När vi hör de olika talarna här, hör vi att det kommer en lösning framöver som riksdagen kommer att ställa sig bakom. Jag profeterar om detta, höll jag på att säga”, sa Roland Utbult från Kristdemokraterna.
”Vi har tidigare i debatten hört snart sagt samtliga partier tala sig varma för återbördandet av samiska kvarlevor, offergåvor och andra föremål. Miljöpartiet står självklart också bakom det. Där det finns hinder för sådana processer, vilket det gör, bör de ses över och undanröjas. Det handlar inte minst om ekonomiska hinder. Finansiering måste lösas. Resurser behöver tillföras” sa Mats Berglund.
Det var några citat från debatten om det samiska kulturarvet. Du kan läsa hela debatten här.
Karl-Erik Taivalsaari: "Grejerna ska tillbaka till Sápmi"
"Grejerna ska tillbaka till Sápmi, det är vi helt överens om", säger Karl-Erik Taivalsaari ordförande i ungdom-, fritid- och kulturutskottet i Gällivare kommun.
”Men vi måste ha en diskussion över kommungränsen och med samiska organisationer innan vi beslutar. Det viktigaste är att det blir rätt gjort. Först och främst måste vi ha diskussioner med bland annat Ájtte-museet i Jokkmokk. Sen handlar det också om hur detta ska finansieras. Det finns en prislapp på sånt här också".
Arbetet med att inleda diskussionerna kommer att påbörjas under året, rapporterar Sameradion.
